Contain your förväntningar, faaen
Jag antar att de få 6 personerna som läser min blogg är intresserad av hur familjeterapin gick.
Ammi läs inte följande inlägg om du inte vill veta.
Hon har kommit så långt att hon inser hur hemsk morsa hon har varit.
Hon minns iaf 6 gånger när hon har sagt olämpliga och elaka saker.
Hon börjar saaaakta godkänna att min version av uppväxten kan vara den som stämmer bäst.
Hon tar på sig ansvar och minns den värsta händelsen mellan oss. Fast detaljerna är "suddiga"
Okej, såhär då. Terapin gick bättre än förväntat men det klingade ändå vissa varningsklockor och jag förstår att hon fortfarande har en låååång väg att gå.
Jag kände, som vanligt, att jag ledde den vuxna personens röst mellan oss.
Terapeften var skitduktig tycker jag.
Om jag berättade att det inte bara var 6 ggr hon kallat mig elaka saker utan det hände varje vecka jag var där viftade hon bort det som att det var min verklighet.
Hon har gått in i väggen och är sjukskriven nu och hon säger att stressen hon haft hela sitt liv är vad som har gjort att hon har kort stubin och minnesluckor.
När vi pratade om det där värsta bråket mellan oss så tog hon på sig ansvar att hon hotade att slå ihjäl mig, försökte slå in badrumsdörren för att komma åt mig och att det utlöstes av att jag ville köpa julklappar till mina vänner.
Men hon kan inte ta på sig att hon sade att jag skulle dra åt helvete och att hon önskat att jag aldrig funnits. För det är sååå mycket hemskare än att hota med att döda sitt barn som sitter inlåst på toaletten för hon är rädd att just något sånt ska hända.
De två största varningsklockorna var när hon sade att hon kunde manipulera sin terapeft och att hon visste att han inte tycker om sitt jobb.
Sen började hon prata om att hon egentligen inte behöver gå till en terapeft men en beteendevetare. Jag kände hur jag blev förbannad direkt och jag märkte på terapeften att han försökte klura ut ett bra sätt att få henne att fatta att jo, hon behöver en terapeft.
Jag sade då iaf att jag faktiskt har krav på hur detta ska funka och de kraven är att hon ska gå hos en terapeft och reds ut sin uppväxt för den har varit förjävlig och hon hanterar den inte bra, oavsett var hon tror och att vi går till en familjeterapeft för vi kan inte hantera prpblemen mellan oss ensamma. Sen förklarade jag, för hon var helt med på att vi behöver familjeterapi, att på samma sätt som vi behöver hjälp att hantera gammal skit som ligger pch pyr, på samma sätt som jag har behövt och fått verktyg att hantera mitt gamla skit och min sura uppväxt så behöver hon få hjälp med att få verktyg att hantera sin uppväxt.
Jag hittade t.ex mina promenader. Och ibland när det blir för mycket att hantera, både problem som jag har nu och problem som jag ältat i tusen gånger från barndomen, så går jag ut på en promenad för det är då jag kan tänka bäst och friast. Det är då jag kan ta mig ur mitt eget hivud och försöka sätta mig in i andras huvuden och få förståelse för dem.
Hon behöver hitta de verktygen också. Just nu har hennes verktyg varit att hålla allt samman tills det rinner över och då explodera på mig. Men jag behöver inte ta den skiten längre.
Hon måste förstå att hon använde bråken med mig som ett verktyg att hantera stress och skit.
Jag vet att jag har områden som triggar henne och som jag måste jobba på. Exempel att jag stänger av och stänger henne ute när det blir för mycket. Jag har aldrig varit verbal eller tyckt om närhet, vilket är de enda två grejorna morsan vet hur man visar kärlek.
Det har tryckt undan mig mer än det har hjälpt oss och det kommer ta tid allt det där, och jag märker att jag blir en heeeelt annan människa när jag är med henne. Jag blir gamla och tysta, introverta och stela Renée som jag var som tonåring jag måste försöka visa vem jag är idag. Det kommer ta tid efter all skit at öppna upp mig men jag är redo att försöka.
Skulle det misslyckas har jag ett stort kontaktnät av de mest fantastiska vänner, en fantastisk familj och den bästa pojkvän man kan önska som skulle stötta mig.
Kommentarer
Trackback
