Dagen då min kropp gav upp
Riktigt så illaär det ju inte men jag hade satt klockan på 6 för att jag skulle inna träna innan en betygsättning i Högdalen vid halv 10.
Kändes extra viltigt eftersom att jag skippade det igår.
Gick upp och åt frukost innan jag började förstå att det skulle inte gå.
Var typ ännu tröttare än igår och fortfarande träningsvärk överallt så jag somnade på soffan istället med löftet att jag tränar på jobbets gym innan kvällskursen.
Det är bröst och axlar som jag tycker är skitkul.
Återigen en dag då jag lyssnar på min kropp.
Antingen håller jag på att bli sjuk eller så har jag övertränat och kroppen fick en chock i helgen när jag bara gjorde ett fåtal pullups och chins utspridda över hela helgen.
Innan denna helg har jag ju verkligen tränar varje dag i iaf 3 veckor. Innan det har jag max tagit en dags vila och då har det ändå varit full rulle i schemat.
Ser ni hur jag verkligen försöker övertala mig själv att skippa gymmet ibland är okej?
Det är ändå rätt skönt att få in det tänkandet i skallen lite.
Jag brukar se varjedag utan träning som en dag förlorad men efter mycket påtryckningar från Johan, Jonina och ett träningscommunity jag är en del av börjar deras ord om att lyssna på sin kropp och vila när det vekligen behövs gå in.
Man ska inte träna om man är så trött att man kan somna om direkt. Då är man för trött.
Dessutom är det långledigt, Ammi kommer till Sthlm och jag kanske kan ta igen lite träning
Kommentarer
Trackback
