När man får vad man vill ha
Jaha, jag gick och blev med pojkvän igår.
En bild på Anton och Tom från i somras hemma hos Tom.
Kommer nog ta ett bra tag att vänja sig vid att säga de orden. Haha but I shall guide you through this och för att göra det behöver jag ta med er genom hela helgen tror jag.
I fredags var jag på o'Learys Norrtull med Anton och hans syskon plus deras partners. (Jag var alltså med som Antons partner).
Vi käkade och bowlade. Jag var fan asbra på bowling! Haha on the roll. Fick spärrar och strikar hela tiden!
Men iaf, hade superont i vänster knä och det blev sämre när vi bowlade så haltade runt hela tiden.
På väg hem så hjälpte Anton mig i form av stödpelare.
Det enda jag kunde tänka på hela dagen och hela lördagen var att vi måste prata om vad vi är för varandra nu. Är vi tillsammans? Annars är det konstigt att jag är med på familje angelägenheter känner jag.
Jag försökte tagga mig till att fråga hela lördagen med fick aldig mod. Jag har tagit upp ämnet 2 ggr innan och det har inte lett någonstans då och jag visste att det finns två utgångar. Antingen blir vi tillsammans eller så kan inte jag träffa honom mer på ett tag. Tror att det senaste är det som mest hållt mig från att säga något.
Iaf, lyckades inte få ur mig nånting så vi åkte till Joninas fest.
Där kom det en tjej som frågade om vi var tillsammans. Awkward! Jag tittade på Anton och tänkte "mm, vad säger du nu för detta får du ta". Hans svar var ish. Vi var ish tillsammans. Då fattadejag att jag skulle ta upp det på vägen hem för nu kändes det som halva jobbet var klart.
Hade en awesome time på festen med lite roliga lekar och sånt.
På vägen hem blev jag karatefull och fick minneslucka men jag minns att i pratade om ifall vi var tillsammans.
Sen vaknade jag upp i hans säng och jag vet att jag inte grät på kvällen så det måste ha varit något bra :p haha
And that's the story om hur jag kämpade för att få en kille i nästan ett år och till slut fick jag honom.
Vet inte hur jag känner heller. Vi har ju varit tillsammans i alla aspekter utom att vi gjort det officiellt så det är inget som förändrats där. Nu är jag bara säker på att han tycker om mig också och inte bara utnyttjar mig för att det är bättre att ha någon än att vara ensam. Och det är skönt.
Andra delen av mig måste vänja mig vid tanken på att vara i ett seriöst förhållande igen. Wow!
En bild på Anton och Tom från i somras hemma hos Tom.
Kommentarer
Trackback
