Divergent
Började läsa Divergent för en vecka sen som jag haft i bokhyllan ett tag men inte prioriterat.
Vad jag ångrar att jag inte prioriterat den nu i efterhand kan jag säga! Dryga 500 sidor pure gold alltså!
Ni vet, sådana där böcker som är så spännande att det är tufft att lägga den ifrån sig. Höjden på spänning är inte bara i slutet på varje kapitel, utan genomgående i varje sida. Man kan inte avsluta och lägga den ifrån sig någonstans för man måste veta vad som händer!
Och det händer massa hela tiden!
Först är det ju Beatrice där det strular med hennes tester för vilken faktion hon ska tillhöra, sen väljer hon Dauntless faction som utgår på mod.
Sen är det ju prövningar för att ens bli en Dauntless som hon måste göra och det är hur många olika prövningar som helst. Sen är det spänning bakom testerna eftersom att folk kan döda för att komma i högre rank.
Sen blir hon kär i en av ledarna för prövningarna så där händer det massa.
Sen hela grejen att hon är Divergent och man får typ inte veta vad en Divergent är utom att hon kan manipulera simuleringar.
Sen kommer det ett krig!
Alltså, det tar aldrig slut på spänning! OMG! Nästan så att jag inte vill se filmen för jag tror att jag kommer bli besviken.
Jag har inte ens sett filmen och är redan besviken på att Four inte har alla tatueringar som beskrivs i boken.
Kommentarer
Trackback
