Älskade farfar
Farfar ringde idag när jag satt på tunnelbanan. Så underbart att få höra från gubben.
Farfar i somras på systers student. Kan ni fatta att han var 79 basst när denna bild togs? Satan vad ung farfar ser ut för sin ålder. Bra gener, tack!
Jag har typ elektrakomplex fast med farfar.
Elektrakomplex är ju när ma dras till män som är lika sin far. Jag har kommit på mig själv att jag dras till killar som har personlighet som min farfar. Jag dras verkligen till manliga killar som har svårt att uttrycka sina känslor i ord.
Farmor och farfar var tillsammans i nästan 50 år och farfar sade aldrig en enda gång att han älskade farmor. Farmor visste ändå om det. Han måste varit bra på att visa det. Eller kanske inte ens det, men visade han någonsin uppskattning så var det riktat mot henne. Låter kanske konstigt men jag dras verkligen till sånt. Jag vill inte att folk ska förklara hur de känner för mig. Jag vill få det visat. Killar som har svårt att visa känslor, men sen helt plötsligt kanske de håller om mig när vi tittar på tv, tittar in i mina ögon, kysser mig på en offentlig plats eller bara när jag fixat mig och de kan inte slita ögonen från mig. När sånt händer IBLAND. När man nästan måste kämpa för att få fram en fysisk reaktion från killen, det är min grej.
I min uppväxt har jag fått lära migatt ord kan vara bara just det, ord. Handlingar är det som är äkta. Då blir det nästan som att det inte spelar någon roll om det är känslor bakom orden, kan du säga fina saker ofta så tappar de sin mening hos mig.
Med det sagt tycker jag inte det är jobbgt att höra någon gång ibland att personer älskar mig. Jag vill bara inte att det ska hända för ofta eller ersätta handlingarna.
Farfar i somras på systers student. Kan ni fatta att han var 79 basst när denna bild togs? Satan vad ung farfar ser ut för sin ålder. Bra gener, tack!
Kommentarer
Trackback
