Long time...
Har verkligen inte mått bra i helgen så har inte haft någon lust att skriva.
Har inte ens hittar motivatio att ta mig ut sängen. Så jävla trött.
Het sjukt! Tog liksom 2 naps i lördags och somnade ändå i soffan vid 23.
Igår sov jag till 11 och somnade vid 21 igen...
Dessutom har jag känt mig nere för jag inte pratat med Anton på 6 dagar.
Har inte ens haft energi till tränng.
Var Sveriges tråkigaste i fredags när jag skulle ut med bl.a Ammi och Tim.
Åkte hem tidigt för kände att jag drog ner stämningen.
Idag tvingade jag mig upp vid 6 och skyndade i mig frukost för att kunna ta en morgonpromenad.
Det är redan 19 grader ute!! Kl 7 på morgonen!
Sooo tired!
Fick ju sova tills jag vaknade avmig själv idag men är ändå übertrött!
Jättedålig vecka både med kost och träning pga trötthet och illamående men magmusklerna börjar ändå försöka leta sig fram.
Kaaan ha att göra med att jag vaknademed träningsvärk of doom i rumpa och innerlår. Bästa sättet att bli av med det är komdition så joggade/powerwalkade 11 km. 2 varv i gula. Sen hem, duscha, käka, fixa sig och nu sitter jag på väg in till stan för att promenera/shoppa med Tim och George så blir ännu mer kondition.
Hade planerat in 1 timmes yoga men jag orkar vekligen inte!
Måste typ köpa energidricka och en dosa snus om jag ska orka med ikväll.
Jag snusar bara på fest och då kan det räcka med en snus på en hel kväll för jag får en rätt skön och balanserad nikokick av det. Tycker inte om att röka så mycket för det luktar pyton och då får man en stark nikokick som går över på 5 min. Plus att konditionen tar massa stryk :p
Sen klarar jag ju utekvällar galant utan nikotin men är jag såhär trött hela kvällen är jag fan inte rolig. Tagit 2 koffeintabletter för att jag inte dricker kaffe men jag måste bli pigg på något sätt! Och just nu fungerar antagligen inte sömn!
Tycker inte om att trycka i mig massa skit men ibland måste man för jag är för rastlös för att sova men för trött för att hitta på något.
Drömde något "roligt" igen. Denna gången om mor.
Drömmen är väldigt suddig men jag kommer ihåg att någon kompis pushade mig i att jag behövde hämta något hos henne och jag ville inte för jag tycker att har man brytit så ska jag inte behöva någonting av henne. Tog mig dit iaf för att hämta. Hon kom hem och såg mig. Sade att hon försökt nå mig flera gånger på telefonen men inte fått något svar.
Jag svarade att det var för att jag hade blockerat hennes nummer och hon frågade varför.
Ungefär så gick drömmen och kriget var igång. Sedan vaknade jag. 
Jättedålig vecka både med kost och träning pga trötthet och illamående men magmusklerna börjar ändå försöka leta sig fram.
Mycket pojkvänsskrivande
Alla får ursäkta att jag skriver mycket om Anton nu men eftersom jag inte kan prata med honom på telefon förrän torsdag så kommer jag sakna honom så otroligt mycket och det är jobbigt.
Just at the moment saknar jag honom så galet mycket!
Är liksom skiiittrött och vill bara sova men kropp och knopp går i högvarv. Känner mig orolig i hela kroppen bara för att man är ledig imorn och jag har inget planerat ikväll förutom att tvätta om tvättstugan blir ledig. Dessutom behöver jag en chillkväll och inte göra något.
Men enda gången jag är lugn är när jag är med Anton. Han håller mig lugn som jag inte kan vara med någon annan. Det känns inte som att jag går miste om livet för att jag ligger på soffan och zappar mellan kanalerna på tv ingosad med Anton. Det känns som att jag är precis där det är meningen att jag ska vara och så har jag typ aldrig känt.
Är en väldigt lättuttråkad människasom alltid känner att varje dag måste vara ett nytt äventyr eller en ny lärdom. Vad du än gör så måste det ge dig något intellektuellt eller fysiskt. För mig funkar det inte att bara sitta hemma och kolla serier ensam t.ex för att jag känner inte att jag växer genom det eller tjänar något till. Jag är oproduktiv. Sitter jag och kollar tv sitter ju jag ex och stickar och då får jag en tröja, jag tycker om att läsa för då är jag en historia rikare och böcker har en större påverkan på mina känslor och jag känner att jag kan växa som människa genom de plus attjag samlar i princip på böcker jag läst som andra samlar frimärken.
Jag bygger massa saker eller kommer på nya designer på saker jag vill bygga för då får jag möbler.
Nu när jag städade hittade jag t.ex två f
Glasskivor och tänkte direkt att jagkan bygga ett bord och limma fast skivorna. Jag kollade på vår spegel i hallen som jag tycker är så ful och började fundera om jag kan bända upp den och få bara själva spegeln och sen bygga en ny ram till den. Helt hopplös men välkommen till min skalle där varje vaken minut måste vara en ny lärdom.
Därför saknar jag Anton just nu. Jag behöver verkligen stänga av hjärnan och njuta av nuet.
Drömde förresten en jättekonstig och jobbig dröm.
Var återigen på krogen med gänget och Anto satt och pratade med någon tjej. Såg att hon lade handen på hans lår så jag tänkte att hon inte fattade att han hade flickvän and I can't blame her for wanting him så jag lutade mig fram och frågade vad vi hade för planer imorn och gav honom e kyss för att markera mitt revir.
Hon tog bort handen och sen fortsatte de prata.
Hennes hand gled upp igen och då blev jag förbannad. Nu började dock logiken komma in också för inte nog med att jag skällde ut henne efter noter. När hon gått började jag skälla på Anton för att han inte sade till henne att hennes beteende inte var okej.
Sen vaknade jag. Många sådana drömmar när vi inte pratat på länge och de är obehagligt verkliga.
Är dock riktigt skönt att veta att jag faktiskt är rädd att förlora honom och kan bli svartsjuk om något sånt händer.
Tankar om tidigare inlägg
Började tänka i banorna från tidigare inlägget och det gick ungefär så att jag undrade vad det var som verkligen drog mig till Anton som jag inte dragits till någon sen första kärleken. Vad var deras gemensamma nämnare?
Insåg sedan att det var för att dessa två killar är killar jag verkligen sett upp till. De har egenskaper där jag kanske tycker att jag brister eller egenskaper som är extremt viktiga karaktärsdrag för att vara en bra människa.
Med Anton är egenskaperna bland annat:
Han är alltid ärlig. Oavsett vad det gäller kan jag alltid lita på att ha aldrig ljuger för mig.
Ha har aldrig, så länge vi träffats, velat såra mig och jag vet att han försökt väldigt mycket för att inte göra det.
Hans målinriktning. Han kanske verkar ointresserad i mycket, men när han väl fått intresse för något ger han fan 110% i det.
Han är så jävla säker i sig själv, även om andra inte är säkra på honom.
Han har åsikter om allt och tycker om att argumentera men han ser inte ner på andra för att de inte tycker samma sak. Han kan iof ifrågasätta men det är för att han vill ha förståelse om deras tankesätt.
Han är grym på att ta eget ansvar för sitt liv
Han tycker om sin familj och stöttar dem.
Jag tycker främst om hans egenskap av att utåt är han ingen känslomänniska och ger sällan komplimanger. När han väl ger en komplimang eller säger/gör något som antyder på att han tycker om mig känner jag mig som den bästa människan som existerar. Jag kan ta mig an hela världen för jag vet att han har min rygg.
Sjukt bra känsla.
Summerburst
Alla som vill komma i sommarstämning ska lyssna på min Spotify-lista Summerburst alltså. Jag har dansat fram mellan Blåsut till Gamla Stan alltså. Folk tror jag är störd
Tre fantastiska egenskaper
Jag har kommit på att en av anledningarna till att mina bästa vänner är mina bästa vänner är för att alla besitter olika egenskaper som jag verkligen ser upp till. Jag ser upp till de helt enkelt. Ex
Ammi,
Målinriktad
Hon är alltid sig själv
Tar ingen skit från någon
Paulina,
Väldigt glad och sprider glädjen vidare
Utåtriktad
Har breda och många intressen
Anna,
Säker i sig själv
Omtyckt av alla utan att tappa sin egen särskilda personlighet
Duktig på att hålla modet uppe i alla lägen
Pappa,
Envis som gör att han alltid hittar lösningar på problemen
Trogen
Han har alltid lärt oss att jobba hårt för det vi vill ha, liksom han själv
Mojsen,
Bra fru
Bra mor
Lätt att ventilera problem med
Natalie,
Hon vågar visa alla sina känslor och prata om dem
Hon är en bra flickvän och har egenskaper som kommer göra henne till en bra mamma
Utåtriktad
Simon,
Han bryr sig alltid
Får alla i sin omgivning att må bra
Ger intrycket i att vara säker i sig själv
Tom,
Målinriktad
Hans sätt att kunna vara inåtvänd utan att man blir obekväm
Han behandlar sina vänner riktigt bra
Niclas,
Alltid världens trevligaste
Han ser till att man vet att han alltid finns med en hjälpande hand om man behöver
Han sprider lugn runtom sig
40 kg i bänkpress
Många inlägg idag men behöver skryta om att jag körde 40 kg i bänkpress idag. 8 reps 3 sets. Förra veckan körde jag typ 3 sets 6 reps så blivit starkare sen förra veckan ;)
Och veckan innan det körde jag bara 35 kg. Skönt att äntligen komma ifrån den spärren alltså!
Skoställ done!
Har byggt ett skoställ hem till mig som ska passa ihop med jackhängaren och den blev klar idag. Riktigt stolt över den. Tyckte den blev super!
Ny favoritlåt
Some good shit right here!
Nä men seriöst, den var jättefin.
Dagen då min kropp gav upp
Riktigt så illaär det ju inte men jag hade satt klockan på 6 för att jag skulle inna träna innan en betygsättning i Högdalen vid halv 10.
Kändes extra viltigt eftersom att jag skippade det igår.
Gick upp och åt frukost innan jag började förstå att det skulle inte gå.
Var typ ännu tröttare än igår och fortfarande träningsvärk överallt så jag somnade på soffan istället med löftet att jag tränar på jobbets gym innan kvällskursen.
Det är bröst och axlar som jag tycker är skitkul.
Återigen en dag då jag lyssnar på min kropp.
Antingen håller jag på att bli sjuk eller så har jag övertränat och kroppen fick en chock i helgen när jag bara gjorde ett fåtal pullups och chins utspridda över hela helgen.
Innan denna helg har jag ju verkligen tränar varje dag i iaf 3 veckor. Innan det har jag max tagit en dags vila och då har det ändå varit full rulle i schemat.
Ser ni hur jag verkligen försöker övertala mig själv att skippa gymmet ibland är okej?
Det är ändå rätt skönt att få in det tänkandet i skallen lite.
Jag brukar se varjedag utan träning som en dag förlorad men efter mycket påtryckningar från Johan, Jonina och ett träningscommunity jag är en del av börjar deras ord om att lyssna på sin kropp och vila när det vekligen behövs gå in.
Man ska inte träna om man är så trött att man kan somna om direkt. Då är man för trött.
Dessutom är det långledigt, Ammi kommer till Sthlm och jag kanske kan ta igen lite träning
Sad girl
Lade precis på telefonen för att låta Anton sova och det var sista samtalet jag kommer ha med honom innan torsdag... Nästa vecka!!
I will die!
Han tyckte att jag skulle hitta någon annan att prata med under tiden, som typ Anna för hon tyckte om att prata.
Jag frågade om han var dum för om jag kunde ersätta honom med Anna hade vi aldrig blivit ihop och jag hade aldrig lämnat lägenheten :p
Vilken nöt han är!
Negativa tankar
Jag tänkte idag hur mogna mångaav treorna som går ut på torsdag är och vilka bra band de har med många vuxna.
Kom sedan att tänka på mina egna band med äldre människor och vilken otrolig förbättring det blivit bara de sista åren. Började undra varför jag alltid distansierat mig från vuxenlivet och alla äldre. Det är som att jag haft en rädsla för dem. Jag har inte vågat dela med mig av den riktiga Renée liksom, utan alltid målat på en fasad.
Började utvärdera mig själv och min omgivning och kom eventuellt fram till roten i det problemet. Jag var rädd att andra vuxna skulle bekräfta allt elakt morsan sade till mig, om mig. Jag var livrädd för att vuxna, som vet allt i ungas ögon, skulle antyda på minsta sätt att jag var det som min mamma sade att jag var.
Om bara morsan sade det kunde jag ändå övertala mig själv till en viss grad att det de säger i hjälporganisationer, det terapeuten säger, det som sägs i filmer och böcker om utsatta barn faktiskt är sant. Att de vuxna inte har någon rätt att trycka ner sina barn och att göra det och säga sådana saker är psykisk misshandel och inget annat. Ingen föds till att vara ond.
Ändå vet jag att den bilden av att allt hon sade var så jävla skör att jag inte kunde öppna upp mig för andra vuxna i rädslan att jag faktiskt skulle vara ett oönskat misstag och inte dög till något. Att jag var en hora och en slampa.
Det har ju satt sina spår även de första åren i arbetslivet och jag har nog alltid distansiereat mig från auktoritärer.
Tror det sistnämda fortfarande stämmer överens men det är bättre nu. Jag vill inte dela med mig av mitt liv med mina chefer och kanske inte är så inbjudande till samtal, men jag säger vad jag tycker och kan vara mug själv. Jag kan skoja och skämta med dem i närheten och jag blir ju bättre och bättre hela tiden.
Blir en tidig kväll för att läsa Säg Det Inte Till Någon. Än så länge är jag inte helt övertygad men historien har precis böjat och det är en kort bok så det går snabbt ;)
Dagens tre positiva
1. Jag kunde skippa träningen idag för att jag var alldeles för trött och har träningsvärk axlar, skuldror, mage och på baksida knä. Där man böjer. Orkade lyssna på kroppen som skrek nej för en gångs skull.
2. Har serverat de fina treorna deras studentluch och en av mina elever fick ett stipendium på 5k.
3. Jag kommer somna riktigt tidigt ikväll
Bra dag
Varför kan man fråga sig kanske?
Jo, jag har en såndär dag då jag faktiskt ser resultat när jag ser mig i spegeln.
Jag ser aldrig mina resultat, utan jag vet att jag har fått det med tanke på att jag lyfter 150% tyngre än jag gjorde för 9 månader sedan och jag känner att jag har fått resultat. Jag vill gå i tajtare, mer utmanande kläder och jag har mycket jämnare energi (jag är inte hyper i 3 timmar och däckar sedan av utmattning) och mår bättre än jag någonsin gjort.
Mitt problem är alltid att jag tittar på mig själv i såegeln och ser fortfarande den tjejen jag var för 1 år sedan. Nästan på gränsen till mullig, men inte riktigt så andra såg det. Inga muskler alls.
Idag såg jag verkligen mina armar. Hur definierade de blivit.
Min mage, att några små rutor börjar titta fram långsamt
Mina lår, hur de fått mycket mer muskler.
Hur min rumpa är mycket fastare och rundare.
Jag såg alla de små förändringarna istället för att se hur långt jag har kvar till mina mål.
Felt great!
Dagens 3 positiva
1. Fint väder (det påverkar alltid mitt humör extremt mycket)
2. Började morgonen med yoga
3. Har börjat på skostället som ska hem till mig.
Helgen som förlöpt
Lite vet ni. Hela fredagen vet ni om så jag får beskriva lördagen och gårdagen helt enkelt.
Bild från lördagen.
I lördags vaknade jag och Anton runt 9. Vi käkade frukost, han spelade lite Diablo och jag läste/stickade.
Vid halv 12 drog vi till Kungshallarna och käkade lunch. Jag tog paella och Anton pasta.
Sen gick vi Sveavägen ner till Planet Fitness för att heja fram Johan på kvalet till Fitness Five.
Han var superduktig! Sjukt stark grabb.
Vi drog strax efter 14 och tog oss först till systemet och sen handlade vi mat i Bromma.
Köttfärsbiffar med fetaost och bacon, potatismos och gräddsås var utlovat.
Vem skulle laga? RENÉE! Och låt mig säga såhär, göra potatismos till 8 pers är fan jobbigt. Anelle hjälpte till att skala potatisen iaf.
Vid halv 5 kom Nick, Anna, Anelle, Simon, Tom och Paouee.
Let the party begin! (Det var en partyhelg).
Spelade lite drickaspel utan att något gick överstyr.
Började med pyramiden och sen gick vi vidare till Kings Cup. Vi körde utan ett regelkort vilket var bra för jag hade elakaste regeln för våran grupp och det hade varit No Singing.
I vårat gäng skiter man nästan i musiken på datorn och istället plockar man upp gitarren och spelar och sjunger.
Mycket bättre! Speciellt eftersom Nick och Paulina sjunger som gudar och dränker oss mindre musikaliska!
Vid halv 1 var det bara jag, Anton, Paulina och en Tom som däckat i soffan så vi plockade ihop kvällen. Tom och Paouee fick sova på soffan.
På söndagen vaknade vi typ vid 9 igen och gick upp. fixade frukost, väckte Paouee och Tom och drog på Old School med Will Farrell.
Anton älskar honom. Will Farrell är för Anto som Steve Carell är för mig. Han skrattade konstant och jag och Paouee skrattade åt Anton.
Skönt att se honom må lite bra en stund.
Sen drog Tom pch Paouee så tillbaka till Diablo och min bok. Hade stickat klart mitt garnnystan så jag läste ut min bok istället.
Vid halv 4 kom Nick och hämtade upp mig och Anton och skjutsade Anton till Arlanda.
Så sjukt snällt av honom. Vi båda bestämde oss att veckohandla tillsammans på Coop sen (Nick och jag). Fick prata av mig om Anton och det är så skönt att prata med någon som känner Anton så bra känner jag för han kan vara svår att nå.
Det är ju typ jag och Nick som förstår oss på honom bäst och ibland vill man prata med någon som inte delar samma kropp :p
Aja, veckohandlade, fixade dagens lunch och matlåda, sökte till GMU, stickade och kollade Fresh Prince innan jag gick och lade mig med en ny bok jag för tillfället inte minns vad den heter. Fick den av Paouee och handlar om en utsatt flicka som satt på ett Magdalenaem på 70-talet.
Bild från lördagen.
Jag och Anelle satt också och myste på andra soffan :p
Uppe med tuppen
Up and away för att starta dagen med lite yoga. 
En del av mig ångrar mig för det är så tidigt men jag vet att det blir bra ;)
En till bok
Läste precis ut ytterligare en bok.
The Fault in Our Stars.
Handlar om 16åriga Hazel som har obotlig lungcancer. Hon kommer dö i det, det enda man kan göra är att skjuta upp dödsdagen.
Hon träffar en kille i en cancersupportgrupp som har haft cancer i ena benet och amputerat det.
De faller för varandra men Hazel vill inte att något ska hända mellan de för hon vill inte lämna honom kvar med smärtan efter att hon dött.
Såklart håller inte det och massa annat händer.
Det som tilltalade mig väldigt mycket var först att de besökte Anne Franks museum i Amsterdam så nu måste ju jag också dit och att de srev o svensk hiphop. Bl.a Snook.
Boken är ju egentligen för tonåringar men den var så välskriven och även om den handlar om cancer, död och kärlek så har huvudkaraktären ett väldigt lugnt och logiskt synsätt på allt så boken blir inte för tung.
Ett citat som är väldigt känt från boken är
"I fell in love the way you fall asleep: slowly, and then all at once"
Känner verkligen att det citatet stämmer på mig rätt väl. Kan ta år innan jag utvecklar känslor för någon men när fröt är sått så går det snabbt från: jag tycker verkligen om denna människan, till: jag älskar honom.
En koncersation jag fastnade för mellan Hazel och hennes vän:
"How was it like? [...] being in love"
"Oh. It was... it was nice to spend time with someone so interesting. We were very different, and we disagreed about a lot of things, but he was always so interesting, you know? [...] He wasn't perfect or anything. He wasn't your fairytale Prince Charming or whatever"
Anyway. Bra bok. 300 sidor med gles trxt så det tar inte lång tid att avsluta om man inte tycker om att läsa
Dagens positiva
1. Orden är ute nu. (Se förra inlägget)
2. Anton är hemma över helgen
3. Fick träffa Paulina, Nick, Anna, Tom och Malin igår och antagligen ikväll igen.
4. Jag åt sushi igår
5. Långledig under helgen
Amazing! ZIIING!
Okej, det första som inte varit amazing är att Anton inte blev antagen till jägarutbildningen och han var skitledsen när han kom hem. 
PROOOUD OF MEEE!
Jag vet inte hur jag ska hantera sådant. Jag tycker verkligen det är skitjobbigt!
Och att se personen man älskar bara titta tomt ut i luften och försöka samla tankarna. Det gör så sjukt ont att se det.
Torsdag kväll var bara det. Ett försök att reda ut saker och ting.
Fredagen var bättre. Anton var fortfarande ledsen på morgonen men försökte dölja det. Han ville egentligen bara prata med Tom om vad han ska göra nu. När han gjort det så märkte man att det blev bättre.
Jag åt sushi till lunch och för en gångs skull bestämde jag mig för att dricka och bli full. Sagt och gjort.
Vi började hos Tom och drog till Biljardpalatset och spelade biljard e stund innan vi satte oss vid ett bord och spelade Backgammon och Kalaha. Hur sjukt bra idé är det inte att ha massa spel på ett uteställe?! Så sjukt kul!
Sen spelade vi dart. Jag och Nicke bestämde oss för att bara försöka sätta Bullseye. Förste som satte vann.
Jag hade varit riktigt kass på Klockan och vad gör jag när man skasätta Bullseye?
Sen vart det sent och vi skulle hem.
Självklart fic jag apont i magen så jag kunde inte ens stå upp. Anton fick nästan bära mig hem till honom.
När vi var hemma satt han och höll om mig och försökte hjälpa så mycket som möjligt men det enda som hjälper är ju att ligga ner och försöka andas lugnt.
Till slut blev det bättre och vi låg på soffan. Kan vara värt att nämnas att nu hade fyllan gått över. Det gick rätt snabbt.
Vi låg som sagt på soffan och jag blev så full av känslor för att ha verkligen ställt upp och hjälpt mig så otroligt mycket med magen och allt så för första gången sade jag att jag älskade honom.
Vet ni vad han svarade? "Jag älskar dig". Så nu har vi sagt det också. Känns riktigt bra. Kanske på tiden enligt vissa men jag tyckte det var perfekt tajmat.
Jag är inte den som slänger ur mig de orden till vem som helst. När jag väl säger det ska det vara typ wordvomit. En gridaska liksom hoppa ur munnen. Man ska explodera av känslan. Då kan jag säga det.
Sen har jag väl sagt det till någon och vet att jag älskar den (oavsett om det är pojkvän, familj eller vänner) så kan jag slänga ur mig orden lite oftare. Men jag vill att det alltid ska finnas mening bakom de orden. Det ska kännas överallt när man hör det.
Idag ska vi kolla på Johan nr han kvalar inför Fitness Five och sen fira Simon litegranna.
