Deömmare
Sitter och drömmer mig bort i resor för Anton har kommit på att vi ska ut och resa mer i framtiden och därför spara pengar till sådant också. Efter lite tänkande kom jag på att resan jag verkligen vill göra är safari i Afrika. Skulle kosta nästan 40.000kr för två pers. Bara att spara... Haha
Jävla hyresvärd!!!
Jag är så förbannad på vår huresvärd!
Här är det som vi har stått ut med BARA I ÅR:
Det kommer in byggjobbare som arbetar i lägenheter och vi andra som bor i huset har inte fått någon information om detta.
De byter lås på dörren till soprummet utan att berätta
De tar bort dörren till tvättstugan och installerar dusch utan att berätta
De byter kod vilket resulterar i att vi hade 2,5 mån utan ett kodlås som fungerade. Det resulterade i att man var utlåst tills det kom någon med nyckel eller att dörren stod vidöppen. Ingen information om när eller varför det inte fixas
Torktumlaren och torkskåpet har varit trasiga i 2 mån (sen började vi tvätta hos Antons mamma så jag har ingen koll på de senaste 2 månaderna) och är inte dem trasiga är tvättmaskinerna där.
Jag mötte en städare i trapphuset som sade att fastighetsägaren hade låtit en privatperson städa trapphuset gratis och därför är det slarvigt och det sitter ingrott smuts i trapphuset som skulle kosta för mycket att städa bort och städfirman vill inte städa där om de inte får göra det ordentligt.
Nu har de även bytt lås till vindsförråden på höger sida utan att meddela eller ge oss den nyckeln som ska gå till den dörren och gissa vart vårat förråd ligger där vi ville in ikväll??
VAD HÄNDER HÄR EGENTLIGEN???
Jag kan inte nog betona hur mycket jag längtar efter att få lämna denna skithåla till hyresfastighet!!!
24 dagar kvar, 24 dagar kvar, 24 da.....
Word Porn
Fasan på stan
Igår blev det lite spontan utgång med Antons bror. 
Tar galet bra i magen.
Kom hem från jobbet runt 16, början på magont för jag var så hungrig så åt middag, körde typ 1 h hemmaträning.
Började med 10 min pushups.
Då gör man som så att man väljer ett antal armhävningar som man gör varje minut.
Jag valde att göra 8 per minut. 80 armhävningar på 10 min.
För två somrar sen gjorde jag detta på stranden rätt mycket. Då var jag uppe i 12 pushups/min så tänkte att jag börjar lugnt för jag är rätt svag i armhävningar.
Det gick hyfsat bra de första 6 min men sen kom jag verkligen inte upp efter typ 4 pushups så fick börja göra de på knä. Fett dåligt...
Sen blev det 9 st 20 sek av denna:
Tar galet bra i magen.
Körde igenom några solhälsningar för att öppna upp höfter och knän lite innan jag körde TRX band med fokus på skuldror och 50 situps. Träningsvärk idag så att säga.
Sen var det bara att fixa sig och dra till biljardpalatset och sänka lite bärs med Nic, Jonas, Malin och Anton.
To work on a psych ward...
I'll tell you what the fuck I do.
I hold my tongue as every slur you've ever heard (and more besides) is thrown at me in an attempt to break my calm.
I cajole anorexics into eating, only to have them report me for abuses that never happened as revenge.
I hold a kid's hand so he doesn't rip open his stitches, and get bit in the process.
I nearly dislocate joints pulling a 200+ lb kid away from the bully who's been egging him on.
I cancel plans to work extra shifts, and come home with new scars.
I wash blood (and worse) off hands, off arms, off legs. Mine and theirs.
I use coverup over bruises left by psychotics so that when I go on dates, no one thinks I'm abused.
I cut phone cords and blankets off of kids' necks as they try to strangle themselves, and keep a cool face when they scream at me for saving their lives.
I go home to an empty house, drink green tea, and stare at the book I've made of all the letters they've ever written to me.
I cry as I reread them, kids thanking me for my patience, for my willingness to listen, for treating them respect. I trace the words that form the phrase “you saved my life,” and I feel my heart begin to heal just a bit.
Sometimes, I think I make a difference.
Alltså jag började typ gråta av den sista delen. Tänk att stå ut med så mycket för att få den bekräftelsen att man räddat så många liv. Häftigt alltså
Nättroll
Har precis lyssnat på en P3 dok om självmordet på flashback.
Detta var 5 år sedan och handlar om en kille som livesänder sin hängning i en tråd på Flashback. Han börjar med att ta tabletter för att bedöva sig och sitter och pratar med folk på tråden.
I dokumentären får man veta att han har en autiststörning men att han fungerar okej i samhället.
Han får dock dagar där han är väldigt deppig. Han får självmordstankar och det kan hålla i sig i 5 min men under den tiden tar det över allt.
Han kommer inte upp ur sängen
Han kan stå på samma ställe i 15 min utan att röra sig etc.
Det som är sjukt är den där tråden som han lade ut och skrev att han ska livesända sitt självmorg och första kommentaren han får är "lycka till".
En annan skriver " ska du börja någon gång? För jag måste till jobbet snart"
Fler skriver att han aldrig kommer göra det och listan fortsätter med folk som försöker övertala honom om att göra det för att det är coolt att se någon dö på riktigt.
Alltså, hur tänker folk? Vadå att han trollar? Tänk om han inte gör det?! Då har ni övertalat honom att ta sitt liv. Ni är ansvariga för att någon har tagit sitt liv! Ni är indirekt mördare!
En enda människa gjorde det man ska göra i den situationen. Försöka att få honom på andra tankar.
Hon frågade om han hade skrivit ett brev till sina anhöriga och fick honom att göra det för hon kunde med egna erfarenheter berätta att det värsta för de som är kvar är att inte veta varför hen gjorde det.
Han skriver ett brev.
Hon fortsätter med att försöka få honom att berätta hur han mår och varför han vill göra det.
Hon får honom att aktivt börja tänka på sina nära och kära och verkligen gå in på djupet om varför självmord är den enda lösningen.
Det är så man talar ner folk från att hoppa från broar t.ex. De flestasom tar självmord går förmodligen bara på känslan för nuet och den senaste tiden, inte känslan man har haft för några år sedan eller har inte förmågan att se en annan lösning på problemet.
Jag förstår inte hur människor kan förlora all sin morala ryggrad bara för att dem kan vara anonyma.
Det är ju samma sak med stora bloggare eller kändisar av vilket slag som helst. Allt det hat de får för att folk slipper visa vilka dem är. Helt galet.
Är det verkligen den personen man vill vara? En som sprider hat omkring sig? En som får andra att må dåligt? En som får andra att ta självmord?
Godisförbud fail och straffet för det
Okej, så 7 dagar klarade jag godisförbudet men sen i lördags mådde jag så sjuuuukt dåligt. Jag var så nere att jag inte kom upp ur sängen knappt.
Vi åkte till Antons mamma och tvättade på morgonen och jag låg bara på soffan och kollade in i väggen.
När vi var klara åkte vi hem och jag kröp ihop till en boll på sängen och låg där tills 15 och sov/kollade in i väggen.
Sen behövde jag rycka upp mig och fixa mig för middag med Antons pappa. Höll på att somna. Ögonen brände verkligen av trötthet och snurrade typ bakåt i skallen.
Vi åt på en grekisk restaurang i Vällingby så jag tog baklava till efterrätt för jag hade haft ett sjukt sötsug jävligt länge. Får alltid det när jag är deppig.
Dagen efter mådde jag bättre men vi var förbi Antons mormor och morfar för att tacka för pengarna. De har sålt sin lägenhet och bor nu på något typ av äldreboende där de har egen lägenhet. Typ ett lägenhetshus för äldre med ett sjuksyster rum på varje våning, restaurang, bibliotek med mera i närheten.
Anton fick då 25.000 vilket passar bra nu.
De bjöd på kakor, bullar och tårta och jag känner mig så sjukt otacksam om jag ska säga nej eller drar fram något eget liksom.
Båda dagarna har jag haft en massa problem med magen. Uppblåst och gasig. Spänd. Skitjobbigt. Så jag bakade russinbröd med fiberhusk, linfrön och fullkornsmjöl för att fiberbomba kroppen så jag kan skita lite haha.
Sen matvete till middag och matlåda.
Så idag har magen varit rätt bra. Fram till eftermiddagsrasten då jag åt en chokladboll och BAAAM uppspänd mage igen. Så kan det vara socker som fuckar det?
Ska iaf försöka inte äta socker nu och massa fibrer. Hoppas på att det blir något bättre
One of THOSE days
Precis så. Idag är jag på botten. Verkligen skitnere.
Letade efter bodybutter efter att ha suttit i duschen med munstycket bara sprutande vatten över mig i typ en halvtimme och inte kunnat röra mig för att sen leta och sätta mig på sängen och sitta på en garderobsdörr i en kvart till.
Hatar att få dessa dagar för jag vill inte att någon ska röra mig men jag vill ändå bara bli omhållen.
Jag vill inte prata med någon men jag vill ändå att någon ska säga att de bryr sig.
Jag vill inte vara i närheten av någon men jag vill inte vara ensam.
Allt känns helt enkelt fel hur man än gör och jag trycker verkligen ner mig själv. Min negativa sida intalar mig att ingen egentligen orkar med mig och att Anton har tröttnat och kommer inte orka med mitt uppochner hela tiden och att jag måste rycka upp mig om jag inte vill förkora honom. Vilket såklart gör allt ännu värre.
Att min familj tycker det är jobbigt att umgås med mig och att de bjuder bara in mig till saker för att jag är blod och det ser snyggare ut.
Att mina vänner försöker glömma mig men bara vill vara schyssta och typ ser det som välgörenhet att umgås med mig.
Sen läser jag in alltför mycket i situationer. Om han inte ligger och håller om mig hela natten blir jag orolig att han slutat älska mig.
Om vi inte ligger en dag är jag rädd att han tröttnat.
Om vi börjar bråka är jag rädd att han ska kasta in handduken och tycka att det inte är värt allt trassel.
Idag är inget bra bara
Godisförbud igen
Dag 4 blir idag avslutad efter en helg med syster.
Trodde dock att det skulle bli mycket värre i godisväg än det blev. Köpte:
100 g Marabou dukat
100 g Marabou dajm
Typ 5 st kindermaxi
En påse sockersura bilar
Under fre och lör åt jag upp
Dukaten
3 eller 4 kindermaxi
Halva bilpåsen
Sen fick jag inte med mig chokladen hem.
Så det var fan inte alls så illa som jag trodde att det skulle bli. Lite deppigt kanske att jag sparade dajmen till sist för den var jag egentligen mest sugen på hahaha. Och så glömde jag den.
Idag blev prövningen och jag var riktigt nära på att ge mig.
Chefen hade köpt diverse bullar från Seven Eleven. Sug. Min. Röv!
Tänkte typ i banor som att en bulle idag gör inget och jag kanske kan äta hembakat iaf etcetc...
Men tanken är nu att jag inte ska äta godis, sötsaker etc. Inget socker helt enkelt och hålla mig borta från sötningsmedel. Socker i mat tillåter jag fortfarande för jag tycker det är gott i potatismos och typ i såser. Men jag försöker undvika det.
Problemet är mitt illamående och är det riktigt illa måste jag försöka få i mig det jag är sugen på och om det är något med socker så äter jag hellre en riktig måltid av det än att äta 3 tuggor i total pina för illamåendet innan det börjar fastna i halsen på vägen ner och vill komma upp igen.
December är lite av en helig månad för mig. Det blir knäckekok, lussebullsbak, pepparkaksbak, ischoklad, bygga pepparkakshus, kanske göra saffransmuffins, saffranspannkakor, saffransbullar med mera. Jag älskar att julbaka. Och det ska fan ingen få ta ifrån mig!
Då kommer jag också kunna baka massa till jobbet så blir de glada på mig.
Funderar på att köpa pippakaksformar från coolstuff.se som är som det låter. Pepparkaksgubbar i sexställningar. Det skulle kollegorna nog tycka var skitkul.
Och jag har ett speciellt flrhållande med min pepparkasdeg och den kommer jag inte klara av att inte nalla på. Så det så!
